Efter svampplockning återstår det gedigna arbetet att rensa svampen.
Vattnet börjar sjunka undan efter oktobermånads översvärmningar. Här en stock som har fastnad till under gångbron.
Utanför slottet i Örebro deckoreras det med mexikanska dödsmasker, i Alla -helgona -tid. Mycket vackra.
Här är vår vildapel som vi kallar Tomasboda järnäpple. Den ger vinteräpplen som mognar lagom till jul och nyår. Trädet upptäcktes när alla andra blad hade ramlat ner från träden runt om kring, någon gång i en november.
Vi får besök av Karin och Pierre. Nu är det dags för lilla Fagra, som har gått på sommarbete i Grimsö och sedan fått inridning av experthjälp på Inga Ängsteg gård i Nyhammar, att flytta hem till Ingarö och Värmdö.
På Lejonbacken i november. För att titta till och se, det går att plocka lavendel fortfarande.
Här har vi ett collage på vårt kära Lejonbacken i tre olika årstider. Från tidig vår till sen höst.
Ett nöje är att gå en promenad i skogen, plocka lite fina naturmaterial och samla i en adventskrans. Här vandrar vi förbi den lilla tjärnan Lomtjärn ovanför Tomasboda.
Mamma Solveig uppmärksammar oss på att den 6:e november är det Gustav II Adolfs-dagen, med dimman i Lutzen och en slagen kung, och inte minst bakelser.
Örebro/Lindesbergs ponnytravsällskap bjuder på gratis trav- och ridlektioner för Pilkrogs eleverna, vid återkommande lektioner under höstterminen. Det tackar vi ödmjukast för. Vilken berikande upplevelse för eleverna!
November manar till inomhuspyssel. Lilla Vilde är inte lika lockad över att vara ute längre. Varför köpa när man kan baka sitt egna goda tortilla-bröd, ett tips från mina döttrar som har rest i Mexiko, och som vet hur mexikansk mat smakar. Släng er i väggen Santa Maria och övriga mextex- produkter.
En lite äppelpaj toppad med toscasmet
Även blommorna gillar att komma in i stugvärmen, efter lång sommarvistelse utomhus.
En annan mysfaktor i november är förstås ett bastubad i Ericssons bastuflotte i Lindesjön, med bad i månskenet.
I skogen flödar vattnet ännu i bäckarna, innan kylan slår till och förstelnar naturen.
Men kylan börjar ändå göra sig påmind och det är dags för däckbyte.
En fin söndag i november samlas vi från Kyrkbergets Vänner på Kyrkberget och bjuder in till tillverkning av kransar, tomtar och julbockar i naturmaterial. Pengarna vi får in går oavkortat till renoveringen av den gamla kägelbanan på Kyrkberget i Lindesberg.
Visst ska väl fåglarna få lite extra när advent närmar sig. Och vi får en utmärkt skådarplats från köksfönstret. En winn - winn- situation.
Jag har lärt mig av misstagen. Att cykla elcykel tidigt i mörkret, på väg till jobbet, är något jag har slutat med efter flera rejäla vurpor i blixthalkan. Nej, nu går jag den vackra vägen längs ån, genom granplantering (mindre vackert) och över mossen. Medans antingen solen segar sig upp, eller på hemväg, när solen sänker sig. Men då får jag inte jobba allt för länge på eftermiddagen.
Och min örtagård blir frostigare för var dag, så länge kylan håller i sig...
Vilde hittar en fristad inne i tujjan, någon meter upp.
Men som sagt, stugvärmen är att föredra så här års.
Vi sätter upp gamla adventsstjärnan, bakar lussebröd och pepparkakor och tänder det första ljuset i adventsljusstaken. Advent anländer tidigt i år, redan i november.
Mossen fryser och vi går ut och plockar tranbär. Färska bär i november är inte illa.
På en utelektion gör vi adventsuppdraget. Det innebär att elever i grupp får en lista på olika material att samla in från skogen. De får sen göra en liten fin julgrupp att pynta klassrummet med. Vi lär oss om skillnaden mellan mossor och lavar, och att det finns något som heter vintergrönt och varför det är så.
Länsbussen stannar ännu vid vår skola på landet, som gör att jag kan ta bussen till stan.