Ännu en vintermånad när isen fortfarande bär...
Det är så härligt när jag kan ta på mig skidorna utanför förstutrappan och skida till skolan. Ibland kan jag skida en kortare väg, när isen bär över ån...
I skolan arbetar vi med vårt temaarbete om de fem minoriteterna som finns i Sverige. Här målar vi den samiska flaggan.
Solnedgångsstund på skolgården.
Vilde och jag tillbringar en helg i stan. Janne har åkt till Gustavsberg.
Det är verkligen en rejäl isgata som har lagt sig under helgen. Vilde blir bambi på hal is, när jag släpper ut henne från bilen, när vi är tillbaka från vår helg i stan.
Det är underbart att jag bara kan gå rätt ut på myren och plocka färska bär, mitt i vintern. Tranbär heter bären.
Små fåglar som vi kan skåda från köksfönstret.
Här har vi skridskobana i Pilkrogsskogen.
Men Janne och jag tar på oss långfärdsskidskorna och skrinnar på Västra sjön och på Grönbo sjön. Det är skönt att vi har isen på gångavstånd från stugan.
Vi är med i Argaladeis digitala bokcirkel och vi läser boken "Friluftslivets pedagogik" av Britta Brügge, Klas Sandell och Matz Glantz. Det är väldigt givande och jag får många bra tips till min egen undervisning i mitt lärarjobb.
Vi har fått i läxa av vår kursledare Mats Ericsson att kasta lasso. Jag försöker tillverka en giella.
Sen får vi träna på vår björkren.
Februari är ju semmeltider. Så varför inte lägga in detta som ett lektionsupplägg.
Janne på Norajsöns is. Varför tog vi inte med oss skridskorna?
Att baka semlor med en andra klass är ett perfekt tillfälle att träna statestik, hur många vill ha en semla med mandelmassa? med grädde? utan grädde? När vi har tagit reda på vad eleverna på avdelningen önskar, gör vi staplar på detta. Sedan ska det ju bakas, och då får vi träna på volym, i att mäta och väga. Semlorna ska fyllas utifrån den undersökning som vi gjorde, och till sist serveras, till allas belåtenhet. Inspiration till detta lektionsupplägg fick jag när jag arbetade på Björkhaga, där Eva Sjönneby var en inspirerande lärare.
Vilde gör sig hemmastadd ovanpå mina kläder.
Finbesök i februari. Vi får fira Mirjam tillsammans med Solveig, Lasse och Inger.
Skål!
I februari börjar solen på att värma igen. Vi njuter av förmiddagsfika i februarisol.
Ett litet pudertäcke har kommit och vi tar en vinterpromenad.
För lite snö för skidåkning, för mycket snö för skridskoåkning.
Nåja, det är väl fint att man kan promenera istället.
Här har vi vårt födelsedagsbarn som vi firar med en gräddtårta vid elden.
Piroger bakade till kommande skidturer...
Bakverk med fin garnering.
Som någon vill sluka på direkten.
Ja,vad är det för kaka? undrar nog Solveig.
Mirjam får free-shoppa i vår matkällare, som en liten present.
Ostsufflé, innan den har sjunkit ihop. Storbak på semlor.
Kakor med knäckiga hasselnötter.
I min ungdom åkte vi alltid till Oppdal i Norge på vårt sportlov. Det var simläger och skidåkning och vi åt krämbullar. Nu har jag sportlov och vill uppleva min ungdoms norska krämbullar. Det går ju förstås inte att återskapa, men jag gör ett tappert försök.
Solens första strålar för dagen. Carpe diem! Morgonstund har guld i mun.
Sen tar jag en skidtur i området, med piroger och krämbulle.
Jaha, så var det dags att fylla år igen. Det är den 23 februari och jag får en fin uppvaktning vid sängen, enligt familjens traditioner.
I stan brakade vårt allra största äppelträd omkull. Detta hände när jag var nere på stan och fikade med Agneta och Solveig, på min födelsedag.
Men nåra gemensamma sportlovsaktiviteter får vi till, med några dagar på Lejonbacken.
Med våra vänner Mats och Anette. Det finns ju i alla fall ett skidspår...
Nya hus är på gång, i min gamla barndomsskog på Lejonbacken. Visst är det med sorg i hjärtat. Skogen kommer aldrig åter.
Här vid sjön ska det växa upp många nya villor, på vår blomsteräng, där vi plockade blommor till midsommarstången.
Janne på Norajsöns is. Varför tog vi inte med oss skridskorna? Nu har vi blivit ofräscha, efter några dagar på Lejonbacken, så Mats sågar upp en vak.
Sedan blir det härlig bastu, på Ericssons kära bastuflotte vid Lindesjön.
Min far Göran dog den 27 februari 2002. Tänk att det har nu gått 20 år.
Vi hedrar honom med att tända ljus och att minnas. Men vi saknar dig så, älskade Göran.
Janne jobbar med att måla källaren. Det ska målas i flera omgångar. Först med en mörkare grundfärg, sen går det över till en mer och mer vitare nyans. Färgen är jordfärg med ägg och linolja, som Janne själv blandar. 
Hemma mys med glass i glas
Pizza och pussel förgyller livet. 
Det gäller att ta tillvara de få soltimmar vi har, denna mörka årstid. 
Vi illustrerar sol och nyårsfyrverkerier, med kladdkritor och vattenfärg. 
Fotboll, fotboll, fotboll i alla väder! 
fast ibland, behöver man nog ha hjälm på, när man ska spela fotboll. 
Med tema vatten och luft på NO-lektionerna kan vi göra många roliga experiment den här årstiden. Här blåser vi såpbubblor i kylan, kombinerat med skridskoåkning.
Lyckade såpbublor som lyckas bli iskulor, en kort stund... 
Våra experiment med att frysa färgat vatten som vi började med i januari, fortsätter i februari, och våra ispuckar växer mer och mer. Liksom husbygget växer mer och mer... tak läggs på väggar... 
Skidspåren finns kvar och kan nu nyttjas nästan hela månaden. 
På vår tur upptäcker vi en älg som skogens djur fått kalasa på. 
Vid kanten på isbron är det nu helt öppet vatten 
Inom föreningen Argaladei startar vi en digital studieecirkel. Vi läser boken Friluftslivets pedagogik och träffas varannan söndag på Teams, under ledning av Mats Ericsson som studiecirkelledare. Så skönt att slå sig ner i soffan på söndagkvällen, slå på datorn och få diskutera friluftsliv och pedagogik med likasinnade. Vilket bra initiativ Mimmi! och vilken bra studiecirkelledare, Mats! 
Bassängen har visst stängt idag. Men isbanan har öppet! 
Lite hjortron går allt att skrapa ihop på vår Tomasboda rödmosse. 
En nykommling - Kålrabbi. Den har nog kommit till Tomasboda för att stanna. 
