Maj 2015

Det är den 2 maj. Är vi vilse i skogen, månne? Stigarna ledde i alla fall till härliga murkelställen.
 
Grönskan är skir och vi hittar åter hem.
 
Jodå, Solveig hittade hem först av alla.
Den 3:e maj, en tidig morgon när dimman lättar...
 
Det speglar sig i fönstret. Jag kikar ut mot ån. Klockan är 6:50, den 3:e maj.
 
Nu har solen kommit högre upp på himlen och kissen solar sig på trappen.
Det är den 16 maj och vi ska måla på övervåningen. Först måste färgen blandas. Äggen och rå linolja  ska vispas väl först.
Sen ska det vägas.
 
Och uträknas hur mycket pigment det ska tas.
 
Här är pigment, utblandat i vatten i den lilla hinken och ägg och linolja i den stora hinken.
 
 
 
Sen måttas vatten och pigment ner i olja och ägg. 
 
 
 
 
 
 
 
och fördelas
 
 
En liten klick med färgen ner i ägg och olja.
 
Här är pigmentet utblandat i vatten. Den ser ganska blå ut.
 Sen ska det vispas igen...

... så det blandas väl....
 Nu verkar det ha blandat sig.
Nu är det klart att börja måla.
Grundfärgen målas över för första gången.
 
 
Nu är det snart klart, i första omgången... färgen heter den 23 januari, Tanken var en lugn och sval färg i sovrummet. En vit färg med nyans i blått, Men det blev mer av en blå färg med nyans av vit....
jordf'ärg
 
Jordpigmentet vägs upp med precision och noggrannhet.
Nu är det målat en första omgång den 17 maj. Grattis syrran på födelsedagen!
Översta lagret av plastgolvet pockas bort.
Rummet här innanför är målat i 27 juli -f'ärgen, en vit färg med en ton av guljord från Verona. Farstun har kvar sin gamla färg.
Takfärg är på plats. Väggarna har underarbetats i farstun.
Här har vi kryddlandet. Lite grönt har börjat titta upp. Det är oregano, citronmeliss, doftviol och höstastrar bland annat.
 
Vi anlägger en vingård.
Första plantan sätts.
 
 
 
 
 
 
Det här ska förhoppningsvis utvecklas till härliga vinrankor...
 
De här pinnarna hade vi klippt av från vinrankan från trädgården i stan i höstas. Sen fick de övervintra i källaren. De såg inte särskilt livfulla ut. Men vi tänkte,  att ja vi kan ju alltid peta ner dem i jorden, så får vi se vad som händer. Vad tror ni? Ska det någonsin kunna bli något av detta?
Här står nu alla bikuporna i Tomasboda numera, på den gamla betongplattan bredvid trädgårdslandet. Förhoppningsvis ska de nu kunna stå ifred från stackmyrorna. Stackmyrorna tyckte nämligen att det var förträffligt att det hade placerats ut bikupor i deras gångstråk. Bina var mycket stressade... och gillade inte den nya bekantskapen.
Det är den 31 maj och äppelblommorna blommar för fullt.
Se det vita som skymtar borta vid enen.
Japp, Här har vi den fina rododendron som jag fick av mina kära gamla arbetskamrater på Björkhagaskolan. Stort tack för den fina gåvan!
 
 

Kommentarer:

1 Ester:

skriven

Så fint. Intressant med dokumentationen av färgblandandet och tack för gratulationen.

Kommentera här: